Svenskt personnummer med en matematisk kontrollsiffra

Så fungerar personnummer och kontrollsiffran

Sedan 1947 har alla folkbokförda i Sverige ett unikt personnummer. Men hur är numret egentligen uppbyggt? Och hur vet datorn direkt om du har råkat skriva in en siffra fel? Här går vi igenom matematiken bakom systemet och erbjuder ett interaktivt verktyg som visar uträkningen steg för steg.

Testa själv: Se hur kontrollsiffran räknas ut

Skriv in ett födelsedatum och tre valfria siffror i fältet nedan för att se exakt hur Luhn-algoritmen (21-algoritmen) skapar den tionde och sista kontrollsiffran.

Tips: Den nionde siffran bestämmer könet - jämn för kvinnor, udda för män.


Hur algoritmen fungerar (Luhn-algoritmen)

Den sista kontrollsiffran lades till i det svenska personnumret 1967. Syftet var att tidiga datorsystem (så kallad ADB-behandling) direkt skulle kunna upptäcka om en handläggare råkat kasta om två siffror eller skriva fel under manuell inmatning. Systemet som används är en matematisk standard uppfunnen av IBM-ingenjören Hans Peter Luhn, och används över hela världen för att till exempel validera kreditkortsnummer.

Som verktyget ovanför demonstrerar, bygger hela algoritmen på enkel multiplikation och addition i tre steg för att få fram den sista matematiska "pusselbiten" som jämnar ut numret till ett tiotal.

Säkerhetsvarning: Använd aldrig de 4 sista som PIN-kod!

Ett förvånansvärt vanligt misstag är att använda de fyra sista siffrorna i sitt personnummer som PIN-kod till betalkort, mobiltelefoner eller larm. Detta är en enorm säkerhetsrisk av två anledningar:

  1. Siffrorna är offentliga: I Sverige är personnummer offentliga handlingar. Vem som helst som vet vad du heter kan med en enkel sökning på nätet hitta dina fyra sista siffror på några sekunder.
  2. Ingen slump inblandad: Som vi precis har lärt oss av verktyget ovan, är den sista siffran inte en slumpmässig kod, utan en rent matematisk uträkning. Har man dina nio första siffror, ger matematiken per automatik den tionde.

Grundregeln är: Behandla aldrig ditt personnummer som ett lösenord. Det är en identitetsbeteckning och fungerar mer som ett öppet användarnamn.


Personnumrets historia och struktur

Ett svenskt personnummer innehåller mycket information på en väldigt liten yta. Här är de tre huvuddelarna som bygger upp numret:

1. Födelsetid (De 6 första siffrorna)

Dessa anger ditt födelseår, din födelsemånad och din födelsedag. Om en person fyller 100 år uppstår ett unikt problem i databaser: hur skiljer man en person född 1926 från en person född 2026? Lösningen är att bindestrecket (-) före de sista fyra siffrorna byts ut mot ett plustecken (+) det år personen firar sitt sekelskifte.

2. Samordningsnummer - för tillfälliga besökare

För personer som inte är permanent folkbokförda i Sverige men som ändå behöver ett identitetsnummer (t.ex. för att arbeta tillfälligt eller studera), utfärdar Skatteverket ett så kallat samordningsnummer. Det fungerar och beräknas på exakt samma sätt som ett vanligt personnummer, med den enda skillnaden att man lägger till talet 60 till födelsedagen. En person född den 15:e i en månad får alltså siffran 75 (15 + 60) på dagens plats.

3. Födelsenummer, kön och historiska länskoder

Det tresiffriga numret efter bindestrecket kallas för födelsenummer. Den nionde siffran (den tredje i födelsenumret) avslöjar alltid personens juridiska kön: kvinnor tilldelas jämna siffror (0, 2, 4, 6, 8) och män tilldelas udda siffror (1, 3, 5, 7, 9).

Historiskt sett (mellan 1947 och 1989) användes de två första siffrorna i födelsenumret (siffra 7 och 8) för att visa vilket län personen var född eller folkbokförd i. Denna regionala uppdelning togs bort 1990 eftersom vissa tätbefolkade län fick brist på siffror. En annan starkt bidragande (och idag mycket omdebatterad) orsak var att systemet gjorde det möjligt att omedelbart identifiera om en person var invandrad till Sverige, eftersom utlandsfödda systematiskt tilldelades nummer ur en specifik reservserie.

Här nedan ser du hela den historiska listan över vilka siffror som tillhörde vilket län innan systemet slopades:

Siffror (Kod) Län / Kategori (Länsbokstav)
01-13Stockholms stad/län (A, B)
14-15Uppsala län (C)
16-18Södermanlands län (D)
19-23Östergötlands län (E)
24-26Jönköpings län (F)
27-28Kronobergs län (G)
29-31Kalmar län (H)
32Gotlands län (I)
33-34Blekinge län (K)
35-38Kristianstads län (L)
39-45Malmöhus län (M)
46-47Hallands län (N)
48-54Göteborgs och Bohus län (O)
55-58Älvsborgs län (P)
59-61Skaraborgs län (R)
62-64Värmlands län (S)
66-68Örebro län (T)
69-70Västmanlands län (U)
71-73Kopparbergs län (W)
74Adopterade, utlandsfödda m.fl.
75-77Gävleborgs län (X)
78-81Västernorrlands län (Y)
82-84Jämtlands län (Z)
85-88Västerbottens län (AC)
89-92Norrbottens län (BD)
93-99Reserv och för invandrare